Under de senaste 12 månaderna har de svenska konsumentpriserna (KPI) stigit med 3,3 procent. Det framgår av förmiddagens SCB-statistik. Det var lägre än de 3,4 procent som Riksbanken räknat med. Å andra sidan är just den siffran mindre viktig eftersom KPI i så hög grad styrs av Riksbanken egna räntehöjningar. För den som är intresserad av pristrycket i den svenska ekonomin är det därför bättre att titta på något av de, så kallade, under liggande inflationsmåtten.

KPIF är det mått som Riksbanken brukar trycka på. I det måttet har ränteeffekten rensats bort. Mätt på det viset steg inflationen med 1,7 procent i maj. Även det var lägre än Riksbanken prognos på 1,8 procent. Men just nu är det kanske ännu viktigare att även rensa bort de rörliga energi- och livsmedelspriserna. Då får man ett mått på kärninflationen, som allmänt antas spegla det inhemska pristrycket i ekonomin. Kärninflationen har under lång tid legat under 1 procent och gör så fortfarande. Slutsatsen är att det inte finns några tecken på att inflationen har fått fäste i Sverige och att Riksbankens nuvarande räntebana därför är för brant.